Att springa i regn!
Idag har jag gjort något som jag tycker alla människor borde göra oftare:
Att en regnig sommardag dra på sig träningskläder och sätta på sig löpskor, men strunta helt i allt som heter mobil, pulsklocka, hörlurar och träningschip i skorna. Bara bege sig ut utanför dörren och bara springa utan några som helst krav eller mål. Bara känna friheten i att benen tar hela kroppen framåt. Känna regnet som smattrar i ansiktet och hur härligt det svalkar. Att istället för att lyssna på dunkande musik springa till rytmen av sina flåsande andetag. Njuta av fågelkvitter och hur det låter när vinden blåser i träden. Att bara känna sig nära naturen. Att inte springa med runkeeper som ständigt påminner om hur lång tid man har sprungit, hur långt man har sprungit och vilket tempo man springer i. Att inte ha något mål var man ska springa utan bara följa med dit fötterna känner för att springa just i stunden. Bara ta in allt omkring och njuta av det!
Hem kommer man sedan dygnsur, och att ta en lång och varm dusch är helt underbart. I kroppen sprider sig en härlig känsla och man går runt med ett fånigt leende på läpparna som varar hela dagen. När man precis kommit in ser man ut ungefär så här:
