Att lyssna på kroppen
Den mentala tröttheten har kommit över mig igen. Inte trötthet som i att ha sovit för lite, utan trötthet för att jag tagit ut mig för mycket. Konstigt nog tycker jag att jag varken har stressat särskilt mycket eller haft mycket att göra på sistone. Men huvudet och kroppen signalerar så det är bara att lyssna på kroppen. Jag försöker att inte ha höga krav på mig själv utan bara ta dagarna som de kommer med så lite planering som möjligt. Jag pluggar bara det som är absolut nödvändigt och är extra noga med att vila och äta det kroppen signalerar att den vill ha. Jag yogar och tänker, undviker sociala medier, gör det jag känner för i stunden och tar inte ut mig med träning.
Det har tagit tid att komma hit där jag lyssnar på kroppen. Jag har gått den hårda vägen och försöker nu vara lyhörd på signalerna som jag känner igen. Jag vet att om jag fortsätter på i samma takt skjuter jag bara bort problemet och det kommer senare komma tillbaka men med dubbel kraft. Det fick jag riktigt bevis på förra våren då jag var yr och trött i flera veckor, och hur många jullov har man inte börjat med att bli sjuk efter en intensiv hösttermin? Så jag försöker lyssna regelbundet inåt för kroppen är himla bra på att signalera om man bara lyssnar. Blir det för mycket tar det sig till uttryck på ett eller annat sätt; trötthet, ont i axlarna, yrhet eller bara nedstämdhet. Desto fortare man lägger märke till det, desto fortare kan man åtgärda det och minska hur mycket det slår tillbaka. Men det är inte alltid så himla enkelt.
Det stora problemet tror jag är att vi i dagens samhälle inte tar oss tid till reflektion och till att lyssna på kroppen. Vi vill uttnyttja all tid till att göra något vettigt. Livet rullar på och vi hinner inte med. T.ex när vi har "dötid" t.ex på bussen/tunnelbanan eller på raster/lunchen (om man är ensam) där vi skulle kunna reflektera så kopplar vi upp oss. Vi kollar mejlen, facebook, instagram etc. Det är ständigt nya intryck och vi kopplar aldrig av. När man hela tiden är beredd på att ta emot intryck utifrån kan man inte lägga lika mycket energi på att lyssna inåt och ta emot intryck inifrån. Man hinner inte lyssna på kroppen och fortsätter istället snurra runt i sitt ekorrhjul tills smällen tillbaka kommer.
Något som har hjälpt mig är yoga. Då får jag känna efter hur allt känns enligt dagsformen och jag får djupandas vilket minskar stress. Sedan har jag bestämt mig för att jag bara får besöka instagram och bloglovin några enstaka gånger per dag för samtidigt som det är kul att se vad alla andra gör så är det en riktig energi- och tidstjuv om man är inne för ofta. Skriva gör jag också. Jag försöker reflektera kort om dagen i min dagbok så ofta som möjligt. Jag skulle även vilja börja meditera regelbundet. Att ha en stund där jag bara fokuserar på att andas, accepterar de tankar som kommer upp men lägger inte fokus på någon av dem och bara känner hur det känns i kroppen tror jag skulle vara bra.
Det här var några tankar om vikten av att lyssna på kroppen. För det är viktigt. Vi är beroende av våra kroppar eftersom vi lever i dem. Kroppen är mitt tempel som jag utgår ifrån. Jag väljer att lyssna och ta hand om kroppen eftersom jag vet att det är det som håller i längden.
Lyssnar du på din kropp och hur gör du det?